Vad är en warrant?

Här ska vi dyka ner i ett specifikt finansiellt instrument som ofta nämns i ekonominyheterna och på handelsplattformar: warranten. För många kan finansvärlden te sig som en djungel av komplexa termer och produkter. Målet idag är att avmystifiera warranten, förklara dess grundläggande egenskaper, hur den fungerar, vilka risker som finns och hur den skiljer sig från liknande instrument, särskilt ur ett svenskt perspektiv. Denna text rekommenderas inte för den som är allergisk mot anglicismer. Warranter är verktyg som kan användas för att spekulera i prisrörelser eller för att skydda en portfölj, men de är också förknippade med hög risk och kräver god förståelse.

Definitionen av en Warrant

En warrant är i grunden ett värdepapper som ger innehavaren rätten, men inte skyldigheten, att köpa eller sälja en underliggande tillgång till ett förutbestämt pris (lösenpris) före eller på ett specifikt datum (lösendagen eller slutdagen). Låt oss bryta ner detta:

1. Rättighet, inte Skyldighet: Detta är kärnan. Du köper en option, en möjlighet. Om marknaden rör sig i den riktning du trodde, kan du utnyttja din rättighet för att potentiellt göra en vinst. Om marknaden rör sig åt fel håll, kan du låta bli att utnyttja warranten. Din maximala förlust är då det du betalade för warranten (premien).
2. Underliggande Tillgång: Detta är den tillgång vars pris warranten är kopplad till. Det kan vara en enskild aktie (t.ex. Ericsson B), ett aktieindex (t.ex. OMXS30), en råvara (t.ex. olja eller guld), eller en valuta (t.ex. EUR/SEK). Prisrörelsen i den underliggande tillgången är det som huvudsakligen avgör warrantens värdeutveckling.
3. Lösenpris (Strike Price): Det pris till vilket innehavaren har rätt att köpa (för en köpwarrant) eller sälja (för en säljwarrant) den underliggande tillgången.
4. Lösendag/Slutdag (Expiration Date): Det sista datumet då warranten är giltig. Efter detta datum förfaller warranten värdelös om den inte har utnyttjats eller sålts. Warranter har en begränsad livslängd, ofta från några månader upp till ett par år.
5. Köpwarrant (Call Warrant) vs. Säljwarrant (Put Warrant):
   • En köpwarrant ger rätten att köpa den underliggande tillgången till lösenpriset. Man köper en köpwarrant om man tror att priset på den underliggande tillgången ska stiga.
   • En säljwarrant ger rätten att sälja den underliggande tillgången till lösenpriset. Man köper en säljwarrant om man tror att priset på den underliggande tillgången ska sjunka.
6. Multiplikator/Paritet: Denna siffra anger hur många warranter som krävs för att kontrollera en enhet av den underliggande tillgången. Om en warrant på Ericsson B har en multiplikator på 0.1 (eller paritet 10:1), betyder det att 10 warranter ger rätten att köpa eller sälja en Ericsson B-aktie. Detta är viktigt för att förstå hävstången och det faktiska värdet.
7. Utgivare (Issuer): Till skillnad från teckningsoptioner (mer om detta senare) utfärdas warranter normalt sett inte av det bolag vars aktie är den underliggande tillgången. Istället är det oftast en tredje part, vanligtvis en bank eller ett värdepappersinstitut (kallad emittent), som skapar och säljer warranten på marknaden. Detta är en viktig distinktion i Sverige.

Hur Fungerar Warranter? Prissättning och Hävstång

Priset på en warrant (premien) påverkas av flera faktorer:

• Relationen mellan aktuell kurs och lösenpris: Om en köpwarrants lösenpris är lägre än den underliggande tillgångens aktuella kurs, sägs den ha ett realvärde (intrinsic value). För en säljwarrant gäller det omvända.
• Återstående löptid: Ju längre tid kvar till lösendagen, desto större är chansen att priset på den underliggande tillgången rör sig till warrantinnehavarens fördel. Denna tidskomponent kallas tidsvärde (time value). Tidsvärdet minskar gradvis och är noll på lösendagen. Detta kallas tidsvärdeserosion (time decay).
• Förväntad framtida prisrörlighet (Volatilitet): Högre förväntad volatilitet i den underliggande tillgången ökar priset på både köp- och säljwarranter, eftersom chansen för en stor prisrörelse (åt endera hållet) ökar.
• Räntenivå och eventuella utdelningar: Dessa faktorer har också en viss, oftast mindre, påverkan.

Hävstångseffekten (Leverage):

Det som lockar många till warranter är hävstångseffekten. Eftersom warrantens pris är mycket lägre än priset på den underliggande tillgången, kan en liten procentuell förändring i den underliggande tillgångens pris leda till en mycket större procentuell förändring i warrantens pris.

Förenklat Exempel: Antag att en aktie kostar 100 kr. En köpwarrant på denna aktie med lösenpris 100 kr kanske kostar 5 kr. Om aktien stiger med 10% till 110 kr, kanske warranten stiger till 10 kr. Aktieägaren har gjort en vinst på 10% (10 kr / 100 kr). Warrantinnehavaren har gjort en vinst på 100% (5 kr vinst / 5 kr insats).

Men observera: Hävstången verkar åt båda hållen. Om aktien istället sjunker med 10% till 90 kr, kan warranten falla kraftigt i värde, kanske till 1 kr eller ännu mindre. Warrantinnehavaren kan då ha förlorat 80% eller mer av sitt investerade kapital. Om aktien vid lösendagen ligger under lösenpriset (för en köpwarrant) förfaller warranten värdelös, och hela investeringen är förlorad.

Vad händer på lösendagen?

För de flesta warranter som handlas på börsen i Sverige sker en kontantavräkning (cash settlement). Det innebär att du inte faktiskt köper eller säljer den underliggande tillgången. Istället får du mellanskillnaden mellan den underliggande tillgångens pris på lösendagen och lösenpriset utbetald i kontanter (om warranten har ett realvärde), justerat för multiplikatorn. Om warranten saknar realvärde (är "out-of-the-money") förfaller den värdelös.

Typer av Warranter

Förutom standard-köp- och säljwarranter finns mer komplexa varianter, som Turbowarranter (även kallade Knock-out-warranter eller Mini Futures). Dessa har en inbyggd barriärnivå (stop-loss-nivå). Om den underliggande tillgångens pris når denna nivå, "knockas" warranten omedelbart och förfaller i förtid, ofta med ett litet restvärde eller ner till noll kronor. Dessa instrument har ofta ännu högre hävstång än vanliga warranter men också en betydligt högre risk att snabbt förlora hela värdet.

Skillnaden Mellan Warranter, Optioner och Teckningsoptioner

Det är lätt att blanda ihop dessa begrepp:

• Standardiserade Optioner: Handlas på börser (som Nasdaq Derivatives Market) med standardiserade kontrakt (lösenpriser, lösendagar). De är inte utgivna av en specifik bank på samma sätt som warranter, utan handeln sker mellan köpare och säljare via börsen. De kan ha kortare löptider än warranter.
• Warranter: Utfärdas av en emittent (ofta en bank). De har ofta (men inte alltid) längre löptider och kan ha mer skräddarsydda villkor. Handlas också på börsen men är en "skuld" från emittenten till innehavaren.
• Teckningsoptioner: Denna typ skiljer sig markant från de andra. Teckningsoptioner utfärdas av företaget självt, ofta i samband med en nyemission eller som incitament till anställda. De ger rätten att teckna nya aktier i bolaget till ett visst pris under en viss period. När teckningsoptioner utnyttjas, skapas nya aktier (vilket leder till utspädning för befintliga aktieägare). Warranter däremot avser rätten att köpa eller sälja befintliga underliggande tillgångar (eller få kontantavräkning) och utfärdas av en tredje part. Detta är en central skillnad i den svenska kontexten.

Risker med Warranter

Warranthandel är förenat med betydande risker och är inte lämpligt för alla investerare:

1. Hävstångsrisk: Som nämnts förstärker hävstången både vinster och förluster. Man kan snabbt förlora hela det investerade kapitalet.
2. Tidsvärdeserosion: Värdet på warranten minskar ju närmare lösendagen man kommer, även om priset på den underliggande tillgången är oförändrat.
3. Marknadsrisk: Priset på den underliggande tillgången kan röra sig i ofördelaktig riktning.
4. Volatilitetsrisk: Förändringar i marknadens förväntningar om framtida prisrörelser kan påverka warrantens pris negativt.
5. Emittentrisk (Motpartsrisk): Risken att utgivaren av warranten (banken/institutet) inte kan fullfölja sina åtaganden, t.ex. vid en finanskris. Även om detta är ovanligt för stora etablerade emittenter, finns risken teoretiskt.
6. Likviditetsrisk: Det kan ibland vara svårt att sälja en warrant innan lösendagen till ett rimligt pris om intresset för just den warranten är lågt.

Vem Handlar med Warranter?

Warranter används främst av:

• Aktiva investerare och traders: Som vill spekulera i kortsiktiga prisrörelser med hög hävstång.
• Investerare som vill skydda (hedga) sin portfölj: Man kan till exempel köpa säljwarranter på ett index för att skydda en aktieportfölj mot ett allmänt marknadsfall.

De är generellt inte lämpliga för långsiktiga,försiktiga sparare eller nybörjare som inte är beredda att sätta sig in i hur de fungerar och vilka risker som finns. Att förlora hela det investerade beloppet är en högst reell möjlighet.

Innan man överväger att handla med warranter är det därför avgörande att man förstår den underliggande tillgången, hur warrantens pris påverkas av olika faktorer, hävstångseffekten och de betydande riskerna. Det kräver mer kunskap och aktivitet än traditionell aktiehandel. Som alltid inom finans gäller regeln: investera aldrig i något du inte förstår.

Sammanfattning

En warrant är alltså ett finansiellt instrument som ger en tidsbegränsad rättighet att köpa eller sälja en underliggande tillgång till ett fastställt pris. De emitteras av finansiella institut (som exempelvis banker) och erbjuder en hävstångseffekt, vilket innebär potential för hög avkastning men också en mycket hög risk att förlora hela insatsen. De skiljer sig från standardiserade optioner, och framför allt från teckningsoptioner som ger rätt att teckna nya aktier direkt från bolaget.