Vi har tidigare rett ut vad aktier och vanliga fonder är. Nu ska vi titta på en tredje, alltmer populär kategori som lånar drag från båda: börshandlade fonder, mer kända under den engelska förkortningen ETF (Exchange-Traded Fund). Dessa har blivit mycket vanliga globalt och finns i ett stort utbud även för oss svenska sparare. Låt oss utforska vad en ETF är och hur den skiljer sig från andra sparformer.
Vad är en ETF (Börshandlad Fond)? – En Fond som Handlas som en Aktie
Enkelt uttryckt är en ETF en fond som köps och säljs direkt på en börs, precis på samma sätt som du köper och säljer enskilda aktier.
Tänk dig en vanlig fond (som vi diskuterat tidigare) – en korg med tillgångar, oftast aktier eller obligationer, som ger dig riskspridning. Skillnaden med en ETF är att istället för att köpa andelar direkt från fondbolaget till ett pris som fastställs en gång per dag (den så kallade NAV-kursen), så köper och säljer du ETF-andelar från andra investerare på börsen under hela handelsdagen. Priset på ETF-andelen ändras kontinuerligt, precis som en aktiekurs.
En ETF kombinerar alltså två viktiga egenskaper:
- Riskspridningen från en traditionell fond (eftersom den innehåller en korg av värdepapper).
- Handelsflexibiliteten från en aktie (eftersom den handlas löpande på börsen).
Den allra vanligaste typen av ETF är den som passivt följer ett index (en index-ETF), men det finns även andra varianter.
Olika Typer av ETF:er – En Växande Värld
Även om index-ETF:er dominerar, finns det en mängd olika typer:
- Index-ETF:er: Följer breda aktieindex (globala, regionala, landspecifika), Sektorindex (teknik, hälsa, finans), Obligationsindex (statsobligationer, företagsobligationer) m.m. Dessa är oftast de mest lämpliga för nybörjare.
- Aktiva ETF:er: Har en förvaltare som aktivt väljer innehav för att försöka slå ett index eller uppnå ett annat specifikt mål. Ofta dyrare och mindre vanliga än index-ETF:er. Transparensen kan också vara lägre.
- Råvaru-ETF:er: Ger exponering mot priset på råvaror som guld, silver, olja eller jordbruksprodukter. Vissa äger den fysiska råvaran (t.ex. guld), medan andra använder finansiella kontrakt (terminer).
- Obligations-ETF:er: Ett enkelt sätt att få diversifierad exponering mot olika typer av obligationer och räntemarknader.
- Bransch/Sektor-ETF:er: För den som vill satsa specifikt på en viss bransch man tror extra mycket på (men ökar risken jämfört med breda fonder).
- Hävstångs- och Inverterade ETF:er: Dessa är komplexa och mycket riskfyllda produkter. En hävstångs-ETF (t.ex. "2x Bull") siktar på att ge dubbla dagliga avkastningen av ett index, medan en inverterad ETF ("1x Bear") siktar på att ge den motsatta avkastningen. På grund av hur de är konstruerade (nollställs dagligen) är de inte lämpliga för långsiktiga investeringar och absolut inget för nybörjare. Var mycket försiktig med dessa!
Fördelar med ETF:er
Varför har då ETF:er blivit så populära?
- Låga Kostnader (ofta): Särskilt index-ETF:er har vanligtvis mycket låga årliga förvaltningsavgifter, fullt jämförbara med de billigaste traditionella indexfonderna.
- Riskspridning: Ger, precis som vanliga fonder, omedelbar diversifiering genom att innehålla många olika värdepapper.
- Handelsflexibilitet: Möjligheten att köpa och sälja direkt på börsen under dagen till kända priser är en stor fördel för den som vill ha mer kontroll över sin timing av börsen.
- Transparens: Många ETF:er publicerar sina exakta innehav varje dag, vilket gör det mycket tydligt vad du investerar i.
- Brett Utbud och Tillgång: ETF:er erbjuder ett enkelt sätt att investera i specifika marknader, regioner, sektorer eller tillgångsslag som kan vara svårare att hitta bland traditionella fonder som marknadsförs i Sverige.
Nackdelar och Saker att Tänka På
Det finns också några nackdelar eller saker att vara medveten om:
- Courtage: Eftersom ETF:er handlas som aktier, måste du betala en courtageavgift till din mäklare varje gång du köper eller säljer. Detta kan bli kostsamt om du handlar ofta eller med små belopp.
- Spread (Skillnad mellan köp- och säljkurs): Det finns alltid en liten skillnad (spread) mellan det pris du kan köpa för och det pris du kan sälja för på börsen. Detta är en indirekt handelskostnad. Spreaden är oftast mycket liten för stora och väletablerade ETF:er, men kan vara större för mindre eller mer nischade.
- Risk för Överdriven Handel: Just för att det är så enkelt att handla, kan det locka till kortsiktiga spekulationer istället för långsiktigt sparande, vilket sällan gynnar småsparare.
- Komplexitet (vissa typer): Som nämnts är vissa ETF:er (exempelvis med hävstång) mycket komplexa och innebär hög risk.
- Valutarisk: Om du köper en ETF som investerar i utländska tillgångar eller är noterad i utländsk valuta (vilket många är), påverkas din avkastning i svenska kronor av växelkursförändringar.
ETF:er vs. Vanliga Fonder – Vad ska man välja i Sverige?
För en svensk sparare står valet ofta mellan en billig index-ETF och en billig traditionell indexfond. Vad avgör?
- Handel & Månadssparande: Vill du kunna handla exakt när du vill under dagen? Då är ETF:en flexiblare. Sparar du däremot ett fast belopp varje månad är en vanlig indexfond ofta smidigare och billigare, eftersom många banker/mäklare erbjuder automatiskt, courtagefritt månadssparande i vanliga fonder, medan varje ETF-köp medför courtage.
- Totalkostnad: Jämför noga! Räkna in både förvaltningsavgift och courtage/spread för ETF:en. För stora engångsinvesteringar som du planerar att hålla länge kan ETF:ens potentiellt lägre förvaltningsavgift vara avgörande. För små, regelbundna köp vinner ofta den courtagefria vanliga fonden.
- Utbud: Båda har ett enormt utbud. ETF:er kan ibland erbjuda exponering mot mer specifika nischer.
- Skatt: Både ETF:er och vanliga fonder kan förvaras på ett Investeringssparkonto (ISK) eller en Kapitalförsäkring (KF) i Sverige. Då slipper du deklarera enskilda köp/sälj och betalar istället en årlig schablonskatt baserad på kontots värde. Ur skattesynpunkt är det alltså ingen större skillnad inom dessa skal.
Sammanfattning
Börshandlade fonder (ETF:er) kan vara ett flexibelt och kostnadseffektivt sätt att investera i en diversifierad korg av tillgångar. De kombinerar fondens riskspridning med aktiens handelsmöjligheter på börsen. Man måste dock vara medveten om att courtage och spread tillkommer vid handel. Jämför den totala kostnaden och handelsmönstret med traditionella indexfonder för att se vad som passar bäst för just ditt sparande, särskilt om du planerar att månadsspara. Inom ett ISK eller KF är skattehanteringen enkel för båda alternativen.