Vad är ett derivat?

Nu ska vi ta steget in i en mer avancerad del av finansvärlden: finansiella derivat, eller kort och gott derivat. Du kanske har hört talas om dem i samband med finanskriser eller komplexa investeringsstrategier. Derivat är kraftfulla verktyg, men de är också komplexa och ofta mycket riskfyllda, särskilt för nybörjare. Låt oss försöka förstå grunderna på ett översiktligt sätt.

Vad är ett Derivat? – Ett Värde som "Deriveras" från Något Annat

Ett finansiellt derivat är ett finansiellt kontrakt vars värde är kopplat till, eller härlett (deriverat) från, värdet på en underliggande tillgång. Tänk på det som ett avtal vars värde inte existerar i sig självt, utan bestäms av priset på något annat.

Den underliggande tillgången kan vara nästan vad som helst som har ett varierande värde:

• Aktier: Priset på en specifik aktie (t.ex. Volvo B).
• Aktieindex: Värdet på ett helt börsindex (t.ex. OMXS30).
• Obligationer: Priset på en statsobligation eller företagsobligation.
• Räntor: Nivån på en viss marknadsränta.
• Valutor: Växelkursen mellan två valutor (t.ex. EUR/SEK).
• Råvaror: Priset på olja, guld, vete, el etc.

Derivatkontraktet är alltså ett avtal mellan två parter om att utbyta pengar eller den underliggande tillgången vid en framtida tidpunkt, baserat på hur priset på den underliggande tillgången utvecklas.

Varför Används Derivat? – Riskhantering och Spekulation

Derivat fyller huvudsakligen två funktioner i det finansiella systemet:

1. Riskhantering (Hedgning): Detta är den ursprungliga och kanske viktigaste funktionen. Derivat kan användas för att skydda sig mot oönskade prisförändringar i den underliggande tillgången.
   • Exempel 1: En bonde som ska skörda vete om tre månader oroar sig för att vetepriset ska falla. Hon kan då sälja ett terminskontrakt på vete idag, vilket låser in ett visst försäljningspris för skörden och skyddar henne mot ett prisfall.
   • Exempel 2: Ett svenskt exportföretag som säljer varor till USA och får betalt i dollar om sex månader oroar sig för att dollarn ska försvagas mot kronan. Företaget kan använda ett valutaderivat (t.ex. en valutaoption eller termin) för att låsa in en växelkurs idag och därmed säkra sina framtida intäkter i kronor.
2. Spekulation: Derivat kan också användas för att försöka tjäna pengar på att förutsäga framtida prisrörelser i den underliggande tillgången. Eftersom många derivat erbjuder hävstång (se nedan), kan även små prisrörelser i den underliggande tillgången leda till stora vinster (eller förluster) för den som spekulerar. Detta är en högriskinvestering.
3. (Arbitrage): Professionella aktörer kan använda derivat för att utnyttja mycket små, tillfälliga prisskillnader mellan derivatet och den underliggande tillgången eller mellan olika relaterade derivat. Detta bidrar till att hålla prissättningen effektiv på marknaden.

Vanliga Typer av Derivat – En Översikt

Det finns en mängd olika derivatinstrument. Vi ska titta närmare på tre vanliga huvudtyper: optioner, warranter och terminer.

1. Optioner – Rätten att Välja

En option är ett avtal som ger köparen (innehavaren) rätten, men inte skyldigheten, att antingen köpa eller sälja den underliggande tillgången till ett förutbestämt pris (lösenpris), på eller före ett visst datum (slutdag/förfallodag).

• Köpoption (Call Option): Ger rätten att köpa den underliggande tillgången till lösenpriset. Köps om man tror att priset på den underliggande tillgången ska stiga.
• Säljoption (Put Option): Ger rätten att sälja den underliggande tillgången till lösenpriset. Köps om man tror att priset på den underliggande tillgången ska sjunka.

För att få denna rättighet betalar köparen en premie till säljaren (utfärdaren) av optionen. Utfärdaren, som mottar premien, har i gengäld skyldigheten att fullfölja affären (sälja vid köpoption, köpa vid säljoption) om köparen väljer att utnyttja (lösa in) sin option.

• Risk för köparen: Maximal förlust är premien som betalades för optionen (om optionen förfaller värdelös).
• Risk för utfärdaren: Potentiellt mycket stor. För en utfärdad köpoption är risken teoretiskt obegränsad om priset på underliggande tillgång stiger kraftigt. För en utfärdad säljoption är risken stor om priset faller mot noll. Att utfärda optioner (särskilt köpoptioner "naket", utan att äga den underliggande tillgången) är en högriskstrategi.

Optioner handlas ofta på standardiserade börser, så som Stockholmsbörsen för svenska aktie- och indexoptioner.

2. Warranter – Ofta Bankens Option

Warranter liknar optioner på många sätt – de ger också innehavaren rätten att köpa (köpwarrant) eller sälja (säljwarrant) en underliggande tillgång till ett visst pris före ett visst datum.

En viktig skillnad, särskilt i den svenska kontexten, är att warranter oftast ges ut av en tredje part, vanligtvis en bank eller ett värdepappersinstitut, snarare än att vara ett kontrakt direkt mellan två investerare som standardiserade optioner. Warranter handlas sedan som vanliga värdepapper på en börs (t.ex. Stockholmsbörsen eller NGM).

Warranter har ofta längre löptider än standardiserade optioner. De kan också ha mer komplexa villkor. För privatpersoner i Sverige är warranter (och liknande produkter som mini-futures, certifikat, trackers etc.) ofta marknadsförda som ett sätt att spekulera i upp- eller nedgång i olika tillgångar, ofta med inbyggd hävstång. Risken är generellt hög.

3. Terminer (Futures/Forwards) – Ett Bindande Avtal

En termin (eller ett terminskontrakt) är ett bindande avtal mellan två parter om att köpa respektive sälja en bestämd mängd av en underliggande tillgång till ett förutbestämt pris (terminspriset) på ett specifikt datum i framtiden (leveransdagen/slutdagen).

Den avgörande skillnaden mot optioner är att båda parter har en skyldighet att genomföra affären på slutdagen. Köparen måste köpa och säljaren måste sälja till det avtalade priset, oavsett vad marknadspriset är på slutdagen. Ingen premie betalas vid kontraktets ingående (däremot krävs ofta säkerheter, s.k. marginaler, vid handel med börsnoterade terminer).

Man skiljer ibland på:

• Forwards (Terminskontrakt): Skräddarsydda kontrakt som görs upp direkt mellan två parter utanför en börs (Over-The-Counter, OTC). Kan anpassas efter parternas behov men innebär en motpartsrisk (risken att motparten inte kan fullfölja avtalet).
• Futures (Standardiserade Terminer): Standardiserade kontrakt gällande mängd, kvalitet och leveransdatum som handlas på organiserade terminsbörser. Handeln sker via ett clearinghus som garanterar att affären genomförs, vilket minimerar motpartsrisken. Kräver att parterna ställer säkerheter (marginal).

Terminer används i stor utsträckning för både riskhantering (hedgning) av t.ex. råvarupriser och valutakurser, och för spekulation. Handel med standardiserade terminer är dock mindre vanligt bland svenska småsparare jämfört med optioner och warranter.

Derivat i Sverige

I Sverige handlas standardiserade aktie- och indexoptioner samt terminer främst via Stockholmsbörsen. Warranter och andra liknande strukturerade produkter (certifikat, mini-futures) noteras på vanliga börslistor som Stockholmsbörsen och Nordic Growth Market (NGM). Privatpersoner kan handla dessa instrument via de flesta banker och nätmäklare, men det krävs oftast att man har god kunskap och erfarenhet, och man kan behöva genomgå ett kunskapstest för att få handla med mer komplexa derivat. Detta beror på de höga riskerna. Derivathandel är reglerad inom EU genom regelverk som MiFID II.

Risker med Derivat – Varför man ska vara Försiktig!

Det är oerhört viktigt att förstå att derivat generellt är förknippade med hög risk:

• Hävstångseffekt (Leverage): Många derivat har en inbyggd hävstång. Det innebär att en liten procentuell förändring i priset på den underliggande tillgången kan leda till en mycket större procentuell förändring (både vinst och förlust) i derivatets värde. Det är möjligt att förlora mer än det investerade kapitalet med vissa typer av derivat (särskilt vid utfärdande av optioner eller handel med terminer). Hävstången förstorar både potentiella vinster och potentiella förluster dramatiskt.
• Komplexitet: Derivat är ofta komplicerade instrument. Att förstå exakt hur de prissätts, vilka faktorer som påverkar värdet (t.ex. tid till förfall, volatilitet), och vilka risker som är förknippade med dem kräver betydande kunskap.
• Motpartsrisk: För derivat som handlas OTC (utanför börsen), som forwards, finns risken att motparten går i konkurs eller av annan anledning inte kan fullfölja sin del av avtalet.
• Marknadsrisk: Derivatets värde är helt beroende av prisrörelserna i den underliggande tillgången, som kan vara svåra att förutse.

För nybörjare är derivat generellt sett inte att rekommendera. Riskerna är för höga och komplexiteten för stor. De bör i första hand ses som verktyg för professionella investerare och företag för riskhantering, eller för mycket erfarna och riskbenägna investerare som är fullt medvetna om potentialen för stora förluster.

Sammanfattning

Finansiella derivat är kontrakt vars värde beror på en underliggande tillgång som en aktie, ett index, en råvara eller en valuta. De används främst för att hantera risker (hedgning) och för spekulation. Vanliga typer inkluderar optioner (ger rätten, men inte skyldigheten, att köpa eller sälja), warranter (liknar optioner, ges ofta ut av banker) och terminer (bindande avtal om framtida köp/sälj).

Även om derivat fyller viktiga funktioner i det finansiella systemet, är de komplexa och ofta förknippade med mycket hög risk, framför allt på grund av hävstångseffekten. De är därför generellt olämpliga för oerfarna investerare. Om du överväger att handla med derivat, se till att du förstår produkten och dess risker till fullo.